Sviken dröm...

Trots minimal sömn inatt så lyckades benen springa på bandet i 40 minuter. Det trodde jag inte när löpbandet började slå runt.  Musiken trummade högt i öronen och kroppen vaknade till liv, det gick att färdigställa träningen.
Sura miner strax innan men inte efter för då kickade endorfinerna in :)


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0